have a bite! hehe

japp så satt jag här igen, med en spänd väntan på kvällens okända, jörgen har vart i sthlm haha så ahn kommer precis i tid, tur för honom, jag ska hjälpa erik om en timma i garaget så jag hoppas jag hinner hem ja med, men jörgen vet vart vi bor. hehe

imorgon ska jag och erik kika efter möbler, vi får se vad vi hittar jag vill ha ne dvd hylla, har räknat ut att jag äger ca 110 vanliga dvder och 9 boxar ;) mine lovely movies ;) och fler finns det att inskaffa, jag kommer inte på några nu men det finns en hel del att hämta ;) Det ska blir roligt iallafall med en helkväll med erik i stan ;) jag ska fixa djuren på eftermiddagen innan han kommer hem. jaja

har börjar skriva en ny novell nu ;) kanske låter jag er få smakprov, för jag tycker om karaktären i denna, levnadsglad. Men igentligen är dte inte konstigt ;)

""Jag tog upp telefonen för att ringa sjukhuset men hur skulle jag förklara,  jag andades inte, vad skulle dom säga. Skulle dom dumförklara mig, jag pratar och går men jag andas inte. Jag satte mig ned och tog min puls, död. Jag var död. Mannen hade gjort mig till en zombie, en levande död. Jag var chockad, sedan blev jag livrädd. Han hade inte vart en zombie, han hade varit norml, jag var normal, såg jag inte normal ut? Men jag var död. Jag skulle var begraven, men varför hade jag vaknat i en kontainer?Det var för många konstiga förklaringar och frågor. Jag trodde aldrig jag skulle fråga mig själv varför jag inte andas?, varför inte mitt hjärta slår?

Jag såg ut genom fönstret, solen gick upp. Det gjorde ont i ögonen så jag drog för gardinerna och kröp ned i sängen, om man var död, kunde man sova då? Jag åt upp min kvällsmat där i mörkret. Maten smakade gott. Jag skulle inte äta människor alltså Eftersom jag åt mat? Hur levde de döda, var jag den ända, hade medicinen gjort detta mot mig, jag kudne knappast minnas några bievekter där det stog levande död.Jag fick hemska bilder från filmer jag sett, jag skulle absolut inte äta människor, jag stoppade betsämt in den sista smörgåsen. Jag skrattade till och blev rädd för min egen röst. Vem som gjort mig sån här var oklart, kanske flera år av mediciner. Jag undare hur länge jag skulle leva, och om min canser var borta för jag hade inte ont längre.Skulle jag gå till en doktor skulle han nog mura in mig, som medicinsk objekt, jag såg länge på mina händre där jag låg.

- jag var fortfarne mig själv sa jag högt för att övertyga mig själv, jag försökte minnas min mamma och alla mina barndomsminnen, de få vänner jag haft. Jag kände mig i ansiktet och ned över magen. Det är nått konstigt med allt, det är nått riktigt konstigt intalade jag mig, men klart det var konstigt dummer, jag är död. Jag andas inte. Det var så tyst i rummet att jag knappt kunde sova.""

spännade va? hihi vi får se vart det tar oss på för äventyr denna gången ;)
Jag längtar efter att få kasta mig ut för detta stup ochså och se vad jag uppfattar och lär mig, det ska bli roligt!

men men, ska lyssna lite mer på nickelback och sedan ska jag hämta erik soms agt, men jag skriver säkerts en för jag blir nog sittande lite senare idag med. men men

over and out


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback