Centerofmyhart

Jag sprang den första biten sedan tog jag mig in bland skuggorna och kom senare ut i skogen efter att ha passerat porten osedd. Jag kom in i skogen och gick hela natten , även en bit in på dagen, kasnke skulle tjänaran leta efter mig nu, men dom visste att jag ofta var ute på äventyr och hoppade över frukosten. kanske skulle dom börja undra vid lunch. jag saknade ingen och jag hade inget som lockade mig tillbaka, jag lade mig för att sova under ett omkull vält träd och jag somnade, jag sov några timmar åt lite fläsk som jag haft med mig, jag aktade mig för att tända en eld och fortsatet, jag bestämmde en rickting och bara gick, över stockar och sten och genom underbart vackra skogar med gamla träd, deras stammar var så buckliga att kasnke fyra masnlängder gick runt dom, jag gick och kände mig glad i själen, min far skulel få skämmas för min skulle, men han kasnke skulle hitat på en historia och jag hoppades attd en inkluderade att jag var död. Jag ville inte veta av honom, alla känslorna i min kropp gjorde att magin svajade, i detta läge fick ingen skrämma mig för jag kände hur magin ville ut. Jag lät ett klot singla ut från fingraran, jag lät det bli stort så jag tömde mig på magi, visst det höll sig lugnt några timmar men sedan var jag fylld igen, jag hatade att jag aldrig fått lära mig, men jag hade tagit med en bok om magi som jag visste att jag skulle lära mig mycket ur  den. Det var så jag lärt mig elden vilket var bra nu när jag var ute i naturen, på kvällen kom jag ut ur skogen, jag valde att stanna i kanten för jag kunde inte så långt framför mig. Jag beredde ut filten och lade mig, jag lyssnade till fåglarna. Det var sen vår nu och fullt liv överallt, jag var aldrig rädd, rädsla var något jag kände för det okända men allt omkring mig var så känt nu. Jag vaknade att solen gick upp, jag såg ut över det nya landskapet, jag undarde om jag passerat nån gräns, för det var en lång äng som täcktes av små korta trän, det var fullt med blommor på trädena och det doftade underbart. Jag packade min saker efter att ha ätit. Jag var snart tvungen att leta efter mat eller sjuta en hare. Jag hade mitt korta svärd i bältet och lika så en vass kniv. Det tog närmare två dagar att passera ängen och jag tröttnade på doften som gav mig huvudvärk.Ängen blev lövskog och sedan granskog, tät och mörkt blev det och jag trodde aldrig jag skulle nå ut, jag märkte knappt att marken lutade men succesivt blev det jobbigare att gå. Jag kom snart ut från skogen och upptäckte att jag stog på en fantastisk utskicksplats, så långt ögat kunde se var det skog, men även berg, jag följde den branta kanten och gick där säkert en vecka, jag visste att jag bytt rickting men ändå fortsatte jag. Efter att ha skjutit en liten hare som jag stekte satte jag mig ner och vilade, mian ögon sökte efter vatten och såg en liten bäck sipra ut mellan två stenar längre ner, jag kanade ner och drack djupa klunkar av det kalla vattnet,plötsligt skymtade jag något bakom en av stenarna jag stog lutat mot, jag gick sakta fram, en ny känsla drabbade mig.  Känslan av att detta tillhörde mig. Jag tog upp tingesten som såg ut som en grön stor sten, fast så mycket lättare. Det var varmt, och det nästan pulserade om det. Jag klättarde sakta upp och lade det på min sov filt. Jag satt i nån timma och tittade på det, Jag hade sett ett sådant någonstanns men var? Jag stannde på den platsen den natten. Jag tyckte om den runda stenen.  Jag kanckade på det lätt men det gav inte ifrån sig något ljud, jag kramade om det och sov med det gämte mig hela natten. På morgonen började jag prata med det, utan att igentligen märka det, jag lade det i ryggsäcken och gick vidare. Jag fortsatte kursen som jag hållt dem närmaste veckan och det kändes lite tungt med stenen i väskan, den var något tung men tanken att lämna det stog jag inte ut med. På kvällen tog jag fram rester av haren, den smakade lika gott kall som varm, jag synde elden. Jag hade gjort en liten eld och skenet speglade sig i stenen, såg det inte lite större ut? Jag vaknade tidigt på morgonen av något, jag satte mig upp och sträckte mig efter svärdte, men upptäckte att det var stenen som rörde sig. Jag såg att det rullade lite och tog tag i det och lade det mellan mina ben. Jag såg hur det skakade och hörde hur det krafsade därinne, jag förtsog att det var ett ägg och kände mig lite orolig. Vad skulle komma ut? plötsligt sprack ägget och ett ljust sken spred sig i sprickorna, jag kisade och såg hur ägget gick i tre delar, varelsen i ägget var magnifik,

-en drake, klart det var en drake. Den lilla ungen vände sitt huvud mot mig. Jag tog bort ägget från huvudet, han såg glad ut,

-hej lilla vän, han kröp närmare och jag såg hur lång den var, kanske närmare en meter, han ställde sig med sina korta framben i mitt knä, jag såg in i hans mörka ögon, vet inte om man kunde kalla det moderkänslor men något hände, han slickade mig i ansiktet  och gnydde svagt.